Jag hade också en bra helg. Det började med att jag satt min bästa tid för helgen redan på första träning: 1.03.2, vilket är 2,1s snabbare än förra året. Skruvande i vinter plus lite mera erfarenhet bakom ratten hade givit resultat. En läckande ventilkåpspackning (bytt bara dagar innan och lite vikt på ett ställe

) stänkte ned motorrummet men var åtgärdat tills träning 2 tack vara hjälp från Hdzon och Andreas K. Träning 2 gick mest åt att kolla så läckan var tätad. Generatorn tyckte inte om oljebadet och läta lite plågat resten av helgen. Batterilampan gick lite av och på men det höll helgen ut.
Det var svårt att få fria varv på kvalet, men en sjundeplats blev det och avståndet till Ronnie på 6e plats var ganska stort. Race 1 var ganska händelselöst. Pelle körde om mig en gång och sedan körde min bil om Pelle på rakan.
Race 2 däremot, där blev det racing. En totalmiss i däcksval gjorde att jag fann mig som bäst avmonterandes regnhjul 1 då kallelsen till lineup kom

.Det var bara att skruva tillbaka hjulet igen och snällt åka till start med R888or.
Det var ju fint att ha en lucka framför sig, men jag hade hellre sett att Halbig fick en chans att vara med i racet.

Hoppas motorn är OK och att det ”bara” var kamremmen (vilket inte gör någon skada alls på våra motorer).
Redan i början av racet tog jag fel spår, hamnade i det våta, gled och tappade fart och vips så var både Pelle och Waern förbi. En sund dos av ”nä nu jäklar!

” infann sig i #84. Vi 3 krigade sedan hela racet. Till en början var det Waern först, Pelle efter och jag sist. När jag uppvaktade Pelle tappade han till Waern, tills jag gjorde en miss och Pelle kunde sikta framåt igen. Sedan kom jag ikapp igen och så höll vi på. Det var lärorikt att ligga bakom Pelle. Mycket imponerande. Man blir lite ödmjuk när man får däng av en tung 1,6 ska ni veta.
De hade greppet och jag hade krutet under huven. Tillslut kom först Pelle och sedan jag om Waern. Vid det laget var mina R888or ganska överhettade och greppet var dåligt. Men Pelle var inte långt borta och jag tänkte inte ge upp. Varven senare gick den sista musten ur Toyodäcken och en mental bild av brinnan hjul på en grön miata infann sig i huvudet på mig. Ju halare det blev, desto mer gled jag och desto halare blev det och desto mer pushade jag. Helt mot allt förnuft och raggarkärning så det stod härliga till (men lite kul också). Tyvärr fastnade jag vid en varvning (det blir till att lägga in lite *bliiip* i filmen där...

)och fick inte fler chanser på Pelle.
Tack till alla för en kul helg och tack till Pelle och Waern för bra racing. Jag ser redan fram emot att tampas med er på Mantorp!